la musica




Gustavo Santaolalla. 

Jag lever för musiken. Jag andas musik. Jag tänker musik. Och större delen av min lön går till musiken (vilket inte alltid är så bra). 

Låten som jag lagt in här bara musik. Ingen röst över huvudtaget. Sådan musik är den bästa av alla, egentligen. Ord kan visserligen lyfta en låt till helt nya nivåer; fler kan känna sig igen i låten, och om artisten verkligen lyckas så känns det som han/hon sjunger om just mig. Om mitt liv. 

Men musik. Det är så mycket svårare att få till. Att få till de där tonerna och hitta de där musikinstrumenten som låter så perfekt tillsammans. Det är långt ifrån lätt. Men om man lyckas, ja då slår det vanlig radiomusik med hästlängder. Musiken träffar mig som en giftpil i hjärtat, jag andas i takt med musiken. Tänker i samma takt med musiken. 

Den första minuten i musiken som jag lagt in här får mig att känna mig som om jag är den sista människan på jorden.
Det är fan inte lätt att lyckas framkalla en sådan känsla.

KOMMENTARER

Kommentera inlägget här:

Namn:
Hänger du här ofta?

En ruta att skriva hemligheter i:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0