imorse svimmade jag. hällde upp mjölk i en kopp, och sen blev det väldigt snurrigt så jag satte mig ner vid köksbordet och bara andades. det svartnande framför ögonen och det började tjuta i mina öron, och sen vaknar jag till av att pappa ropar mitt namn och håller mig i famnen. det var obehagligt. 

och det värsta var att det bara kom från ingenstans. bara ett knäpp med fingrarna, och så svimmande jag. jag som aldrig har svimmat förrut. 

sen efter det åt jag massa russin och drack juice i överflöd och hoppade på första bästa tåg mot Kista. som om ingenting hade hänt.