(bara för att jag inte ska skriva om sådant jag inte borde skriva om)

1. hur ser en perfekt morgon ut? - att vakna upp bredvid någon man tycker väldigt väldigt mycket om låter inte helt fel.
2. varför kan jag inte bara sluta bry mig om vad andra tycker om mig? -
3. hur kommer det sig att det går så bra för vissa människor, men så trögt för mig? -
4. vem har jag blivit egentligen? -

skulle skriva några sådana där "vad heter du och var bor du"-frågor men det slutade ju inte alls så. ingen bryr sig om sådana frågor ändå. det jobbigaste frågan som snurrar i mitt huvud just nu är nummer fyra. i helgen gjorde jag en sak som inte brukar och jag blev chockad över mig själv hur lätt det var att göra något nytt. nu för tiden har jag märkt hur allt som jag tidigare trodde var så svårt helt plötsligt har blivit ganska lätt. och det får mig att undra; var kom det ifrån? när blev jag så här? om jag tänker tillbaka på högstadie-frida så vet jag nästan inte vem hon är längre. hon var så rädd. vågade inte prova saker och valde hellre att vara själv än bland folk. nu klarar jag knappt av att vara ensam i några timmar innan jag blir helt tokig. senaste gången jag var själv ringde jag typ halva min kontaktbok bara för att ha någon att prata med.

jag är så annorlunda och det skrämmer mig samtidigt som det gör mig glad. om några år, vem är jag då? hur vill jag ha min frukost? vad bär jag för kläder? vad tänker jag på? tycker det är jobbigt att inte veta men det är väl det som gör livet så spännande också.

bilden är förresten väldigt gammal. jag var blond och gick fortfarande i högstadiet. liten och oskyldig och kunde inte i min vildaste fantasi föreställa sig att jag skulle sitta här idag med bagaget fullt av galna handlingar och minnen. 

det blir för mycket text nu men jag känner ändå att jag fått ut något från det här inlägget. kanske har ni också fått en tankeställare? puss!