igår var bästa kvällen på länge för vi låg uppe några timmar för länge och bara pratade. om döden och livet och själen och drömjobb och om småsaker som blir stora och viktiga för jag vill veta allt om dig. det känns som om det enda jag skriver och pratar om nu för tiden är om honom men jag kan inte sluta. har nästan glömt bort vad jag brukade skriva om tidigare. vill inte ens försöka sluta skriva om honom för jag måste få uttrycka mig någonstans och att blogga faller sig liksom naturligt. 

nu är jag helt plötsligt Frida, 19 år, i ett förhållande. det låter mycket mycket bra.