igår var vi ute i nattlivet och vi träffade på några trevliga väktare som vi hängde med rätt länge och vi gjorde seriöst deras kväll. dom sa att dom skulle berätta om oss för deras kollegor och Elise blev nästan överdrivet glad och sa jag har alltid velat bli en historia. vi berättade nog lite för mycket av våra liv men ibland måste man ju bjuda på sig själv.

jag skulle nästan vilja träffa på mig själv någon gång. se och höra hur jag är egentligen, skulle vara mycket intressant. kanske inte lika kul om man inte gillar sig själv men det skulle ju aldrig hända eftersom jag är en sådan trevlig prick. skämt å sido. nu är jag hungrig så ska äta.  

det känns som om jag försvinner. har inte lyckats få i mig en måltid sen i fredags och det enda jag har levt på är honungsvatten och nyponsoppa. kunde knappt dricka det heller. 

det värsta var att jag såg hur jag försvann framför spegeln. hur ögonen blev trötta och tomma och huden tappade sin lyster. och varje dag blev det värre. energin låg på noll och jag orkade knappt gå från rum till rum och inte heller orkade jag hålla ögonen öppna. jag behövde mat. energi. men på grund av körtelfeber så kunde jag inte. har aldrig haft så ont i halsen i hela mitt liv. 

väger alldeles alldeles alldeles för lite nu. klarar knappt av att titta mig själv i spegeln för jag tycker det är så äckligt. jag har gått ner minst fyra kilo. och jag är så orolig över hur fan jag ska lyckas gå upp dom kilona igen. hatar min ämnesomsättning. 

i alla fall. det jag egentligen skulle säga är att jag snart är frisk. eller ja. mitt halsont har snart gått över vilket känns helt fantastiskt. dock kan man vara trött och hängig i några veckor, vilket suger, men det kan jag leva med. så länge jag får äta. 

jag är sjuk. sjuk som i kroppsligt sjuk. och det är verkligen jätte jobbigt för jag hatar att vara sjuk. just nu har jag så ont i min hals så jag inte ens kan svälja mitt eget saliv. eller klart jag kan, men det gör ont och mesig som jag är så vill jag helst uppleva så lite smärta som möjligt.  

så jag undviker mat. vilket är jätte jobbigt det med eftersom jag är hungrig. ringde sjukvårdsrådgivningen för att höra om jag måste gå till läkaren men tanten som svara sa att jag skulle äta glass och avvakta. och jag ba "jaha... men jag kan ju inte äta..?". 

och som plus i kanten är det midsommar imorn och jag är så omotiverad som man kan bli. lär sluta med att det blir jag och sjukdomen tillsammans på en härlig dejt i min säng. fin midsommar.

nej jag är inte bitter. 

 

Dagarna börjar flyta in i varandra. Eller, det gjorde dom för länge sedan men jag har försökt behålla fattningen och inte bara flyta med strömmen. Jag gillar inte när dagarna blir till en grötig morgondimma som täcker min annars väldigt dåliga syn (ja, jag har lagt märke till att jag börjat se sämre och jag hatar min kropp för det). När man inte ser något så märker man inte heller något. Jag märkte inte att veckan som var helt plötsligt tog slut. Jag märkte inte pengarna som försvann från kontot eller hur världen bara fortsatte utan att jag riktigt hängde med. 

 

Nu är jag sjuk och nu har jag tid att märka. Jag har tänkt på det; tänk hur mycket man ser utan att egentligen titta. Tänk vad många människor jag vilar ögonen på varje dag utan att egentligen se dom. Tragiskt. 

 

Jag måste bli mer uppmärksam. Säger jag och blundar bort livet. Jag kan bli uppmärksam när jag är frisk. Just nu ska jag bara äta och sova och titta på serier (och jobba) och sen när jag är frisk ska jag börja se saker igen. 

idag blir det krök. fredag och allt så man får ju passa på när man kan. har bokat in mig på masssa jobb nu också så dagarna börjar försvinna lite. men det gör inget. vill ha pengar och då får jag leva med att slita och arbeta som ett djur.

hoppas på en lyckad kväll och kanske ses vi i fredagsvimlet. världen kan ju trots allt vara skrämmande liten ibland så jag blir nog inte speciellt förvånad om jag stöter på ett ansikte jag känner igen. fred ut!

jobbade med Oskar idag och jag försökte göra det så ostelt som möjligt men den grabben gör det fan inte lätt för mig. han sa inte ens hej (okej, jag sa inte hej heller men jag log i alla fall vilket han inte gjorde). och sen bara undvik han mig hela kvällen.

jag som sa till honom sista gången vi träffades att jag inte vill att det ska vara stelt för jag orkar verkligen inte det. jag vill bara att det ska vara normalt, som om vi är två bekanta människor som säger hej till varandra och frågar hur den andra mår utan att egentligen bryr sig. så vill jag att det ska vara. 

men självklart. bara för att jag vill något så ska det inte bli så. känns lite som om världen går emot mig, men jag orkar inte ramla en gång till så jag slutar bara bry mig om det där. tänker på annat och för en gång skull så fungerar det faktiskt. ibland är man bra alltså.

i måndags tog Elise studenten och jag fick agera fotograf. hon var jätte fin och jag blev nästan lite avundsjuk. vill ta studenten igen. 



fina Elina. 



från vänster: Jemina, Elise, Elina, Sebastian och Adam. åh, vad jag blev sugen på flak när jag såg dom hoppa runt där uppe. och vädret var ju perfekt så det kunde ju inte bli annat är bra. 


foto: Kim

sen blev det krogen och jag var i början inte speciellt taggad men kvällen slutade lyckat ändå. att jag kom hem tio minuter innan mamma skulle upp till jobbet säger väl en hel del, det också.

(foto: Emma)

jag skulle väldigt gärna vilja att folk bloggade lite mer så jag kunde ha lite koll på vad folk gör. så jag får känna mig lite mer delaktig och så jag får något att göra en måndagskväll klockan fem i tolv. jag är trött och rastlös och uttråkad. 

uppmaning till folket: blogga mer. jag gillar att läsa vad andra gör och jag gillar att läsa om livet från någon annans ord. det är dock förutsatt att man skriver bra. klarar inte av folk som skriver förkortningar hit och dit och särskriver och bara inte kan skriva. 

vad ironsikt det vore om jag själv skriver jätte dåligt nu.

alltså. livet är fint nu. träffade fina Emma idag och vi myste hela dagen. köpte godis och jag åt tills magen var i dubbel storlek. bara pratade om det mesta och helt plötsligt hade det gått tre timmar. hon är fin hon.

och igår shoppade jag böcker. fyra pocketböcker för sjuttio kronor. ett riktigt fynd. gillar egentligen inte att köpa böcker men nu har jag kommit in i en läs-period och jag vill samtidigt fylla på bokhyllan. dock vill jag köpa en ny bokhylla för den jag har är så ful. kanske ska spara ihop lite cash och åka till IKEA. nu när jag är vuxen och så.

nej men ah. jag har bokat in mig på jobb nu och jag är för en gångs skull taggad på jobb. vill bara få ihop pengar så jag kan åka iväg någonstans. kanske London. Paris. Rom. Sydney. bara bort. se nytt. andas nytt. vill se en annan värld samtidigt som jag inte vågar lämna mitt tonårsrum. vill utmana mig själv. 

måste börja med att skaffa pengar. sen får vi se.

jag har tagit studenten nu och nu mår jag inte alls bra. igår var jag jätte glad och jag dansade på flaket och sprutade bort typ 24 öl. idag får jag helt plötsligt tid att känna efter och det gör verkligen ont. och jag vet inte vad jag ska göra för att det ska kännas bättre, heller.

inget med TEG. hur ska jag överleva livet utan Bentleys lasange eller Allans flummiga lektioner eller springet i korridorerna eller alla trevliga människor. jag kan inte tänka mig ett liv utan TEG och nu är det helt plötsligt slut.

jag är verkligen så himla rädd. jag hatar att säga hejdå och jag hatar att börja om på något nytt. jag är lite av en trygghetsmänniska och just nu känns livet inte alls tryggt. vill bara spola tillbaka tiden lite.

jag mår bra. samtidigt så mår jag inte alls bra. vissa stunder är jag så himla lycklig och allt är bara så himla fint medan andra stunder inte alls känns lika bra.

ikväll ska jag grilla med trevligt folk och det kommer bli så himla fint. jag ska tänka bort gårkvällen som inte alls var lika fin för helvete vad jobbig den var. jag förstår verkligen inte varför det kan bli så fel ibland. det är inte rättvist.

det är konstigt att känna två saker samtidigt. jag är lycklig över alla fina människor jag har omkring mig. samtidigt har jag brutal ångest över studenten och jag är hela tiden rädd. det blir bara en sörja av känslor och ibland blir det bara för mycket och då vet jag inte vad jag ska göra med mig själv.

jag har hamnat i en livskris, som Elise sa till mig. jag tror hon har rätt och det värsta är att jag inte vet hur jag ska ta mig ur den.

1. vad gjorde du klockan 11 igår?
låg i sängen och myste med de två fina människorna Elina och Elise.

2. om du bara får dricka en vätska resten av ditt liv, vad skulle det vara?

apelsinjuice eller oboy eller röd mjölk.

3. var du lyckligare för fyra månader sedan?

på ett sätt ja, på ett annat sätt nej. då var det fortfarande lång tid kvar till studenten och jag hade inte sådan brutal ångest över vuxenlivet. men jag var däremot inte lika tajt med nya gänget och jag hade inte träffat Oskar. 

4. har du gråtit den senaste veckan?

ja. 

5. vad tänker du på just nu?

Oskar, studenten, och på mat.

fick väldigt mycket sömn i natt men jag är trött ändå. vill bara sova i flera veckor i sträck och vakna igen pigg som aldrig förr.

är nog deprimerad eller nått. över studenten. över skolan. över livet i allmänhet.

men ja. orkar inte ligga hemma och sova så idag ska jag kröka. eller ja, jag ska inte kröka skallen av mig utan det blir lite chill-krök sådär. vi drar till en park och hänger där lite och jag hoppas på att det blir fint väder. årets första park-häng. kommer nog bli riktigt mys. 

dagen blev fin ändå. gick hem till underbara Elise lite sådär spontant och störde henne i hennes pluggande. och sen spenderade vi dagen tillsammans och jag hade riktigt trevligt. kändes skönt att göra något annat som inte inkluderar ångest eller andra deprimerande tankar.

och sen bjöd hon med mig till park-häng imorgon. jag tackade ja och det ska bli så himla skönt att bara få vara och bara få njuta lite av livet. behöver det just nu.

och något annat som jag behöver är sömn. tror att jag kommer sova bra i natt, det var länge sedan jag gjorde det. godnatt världen.

det var 4 dagar och 23 timmar sedan som jag bloggade sist. förlåt. men just nu har jag ingen ork till något alls och jag lägger den lilla energin jag har på saker som faktiskt är viktiga. som att hålla ut de sista dagarna i skolan och som att slita på jobbet och som att försöka ha ett liv.

jag lyckas inte så jätte bra däremot. speciellt inte vad gäller livet. det första jag gör när jag kommer hem från skolan är att lägga mig i soffan/sängen och vila ögonen i någon timme. jag är alltid så trött och utmattad nu för tiden så jag behöver en sovstund mitt på dagen för att orka med. och idag i skolan somnade jag nästan på lektionen. det kändes som om jag varit vaken tre dygn i rad och ögonen föll ihop utan att jag ens märkte det. och att vi kollade på film uppmuntrade bara mina ögon till att blunda lite till. 

och sen kom jag alltså hem och sov lite till.

när jag vaknade tog jag tag i mitt liv och ringde Oskar och vi bestämde att vi ska ses senare ikväll. önskade lite att han skulle säga nej jag kan inte ses idag så jag skulle få sova lite till. men herregud. jag kan inte låta den här orkeslösheten ta över mitt liv. 

nu ska jag hoppa i duschen. puss hej!

idag ska jag spendera hela fredagskvällen på jobbet. är inte speciellt taggad. däremot jobbar Oskar idag så jag får ju i alla fall träffa honom. och det gör kvällen väldigt mycket bättre.

sen när jag slutat ska jag hänga kvar på jobbet i cirka två timmar och vänta tills Oskar slutar. får väl ta med någon bok eller nått så jag inte sitter där forever alone och rullar tummarna.

kanske inte den mes ultimata fredagskvällen men jag är glad ändå. fred ut!